fraknigafroken

Ja då står det lördag i almenackan. I morse när jag kom på jobbet, skulle ju egentligen vara ledig fredag-måndag men jobbade extra idag, då satt min chef där framför sin dator. What? Är det fredag? Men nääe, han hade lite att stå i bara. Göra mig förvirrad sådär. Sen idag hade jag onsdag, för att avsluta med söndag vid middagstid och nu känns det som måndag. Herreje, jag blir ju helförvirrad av att jobba såna här oregelbundna skift. Men vadå egentligen, spelar det nån roll vad det är för en dag?
Alla dagar ska väl vara lika mycket värda? Varenda dag man får en en gåva sägs det ju... Detta fredagsmys-tjat driver mig till vansinne. Va fan, jag kan väl lika gärna ha tisdagsmys! Fast då jobbar jag säkert... Ja se på tusan, nattskift då med. Nåväl, hjärtat är ju ändå inte hemma så det spelar ju ingen roll.

Stackars mitt älskade hjärta får ju bara jobba och slita. Kan inte för mitt liv förstå hur inkompetent en arbetsledning kan vara? Planerar åt helvete för lite tid på alla jobb, har ingen koll på vad dom egentligen ska göra och verkar tro att dom är nån slags robotar som aldrig får vara lediga utan ska jobba dygnet runt, alla dagar i veckan. Nä, åt helvete är det. Slav-jobb det är vad det är, för inte ens lönen är inte ens i närheten av okej för att vara borta sådär mycket. Usch, jag blir bara arg när jag tänker på det.

Det vita guldet har iallafall fallit hela dagen från himlen. Finally! Bara det stannar nu då... Hoppashoppas!